Hoppas ni alla - kära och nära, kända och okända -
får en riktigt GOD JUL!
Varma hälsningar från tomtarna på Phuket!
Nu tar jag jul- och blogg-lov, kanske några dagar, kanske till nästa år!

Vår julafton var skojig, om än inte speciellt traditionell!. Det var mycket folk på Happy Snapper, och jag fick dela bord med ett par riktiga cykelentusister från Tyskland. Dom trampade sig genom södra Thailand på sin semester. Att dom hade bra benmusler märktes - dom dansade hela kvällen!
Hoppas ni alla - kära och nära, kända och okända -
får en riktigt GOD JUL!
Varma hälsningar från tomtarna på Phuket!
Nu tar jag jul- och blogg-lov, kanske några dagar, kanske till nästa år!
Varje fredag är det grillkväll på Mammas och Pappas. Folk åker långt för dessa grillkvällar. Det är bara jag som inte brukat gått dit - jag bor väl för nära. Men nu har jag varit dit två gånger på lika många veckor. Lena och Åke, mina långliggar-vänner i byn, har en stående bokning. Det är väldigt trevligt att ha någon att umgås med även här hemma i Ban Sayoarn. Tidigare har jag alltid åkt till Kata Beach när jag känt mig social. Men ju längre tiden går, desto mer sällan åker jag in dit. Lathet? Kanske. Förnöjsamhet? Definitivt.




Sex japaner, en thailändsk familj och jag satt ikväll och väntade på solnedgången vid Phukets alternativa kraftverk (romantiskt det låter va?) när en polis kommer förbi på motorcykel. Han stannar, hälsar glatt och frågar om vi har hjälm och körkort. Japanerna hade inga hjälmar - inte så konstigt - dom kom i bil. Thailändarna hade inga hjälmar heller, men dom hade körkort. Det var bara jag som hade båda sakerna. Fast det var inte så noga, för så fort han frågat och vi börjat gräva i våra väskor viftade han bort det hela, log stort och sa: No problem, welcome to Thailand! Happy, happy!

Nu har dom klippt bort denna fråga också! Det var den jag skrev om i förra inläggget... Puts väck med allt som inte passar. Kom i håg det ni som lägger ut frågor där, frågar ni fel får ni inte vara med!
Förstår ni att jag är lite bekymrad över vilo-situationen här hemma? Tro’t eller ej men det var en lättviktar-flicka som föll igenom. Hon hade oturen att sätta sig precis när trådarna var tillräckligt svaga. Gissa om thaitjejen som ramlade i backen fnittrade generat, stackar’n!
En bild till Carina och andra som undrar hur stinkfrukten Durian, som gett namn åt stormen, ser ut! Var så goda - färsk frukt från marknaden i Phuket stad.


Nu har jag ett scoop! Pippi har investerat på Phuket. Det måste vara så - varför skulle annars dessa hus byggas? Det är helt klart en Långstrumps-design. Första gången jag såg dom höll jag på att köra av vägen. Jag tyckte dom var gräsliga, men ju längre tiden gick desto roligare tyckte jag att dom såg ut.

Det är nämligen Migrationsenheten i Sundsvall som utrett vårt ärende. De har handlagt Gings ansökan om uppehållstillstånd på rekordtid. Vi har nu möjlighet att leva tillsammans året runt - så skönt!
Både Ging och jag tycker det är fantastiskt. Vi har varnats för långa handläggningstider - ända upp till ett år har folk pratat om. Så när beskedet kom, blev jag i det närmaste chockad och trodde någon drev med mig. För efter att jag skickat in mitt referensbrev, kom svaret nästan med vändande post.
Ibland är svensk byråkrati verkligen fantastisk! Ni på Migrationsverket i Sundsvall - fyrverkeriet är till er. TACK!


Ibland inser jag - mitt liv är aningen exotiskt. Oftast jobbar jag på i min vardag och tänker inte mycket på var jag är eller hur privilegierat jag faktiskt lever. Men ibland slår det mig. Som igår, när jag låg under ett parasoll och hade tomtar på loftet!
Ging: God dag, jag har två ärenden. Ett: jag vill skriva mig på Phuket då jag bor här. Jag är registrerad i Bangkok sen tidigare. Två: jag behöver ett personbevis där det framgår att jag är ogift - jag och min fästmö tänker gifta oss i Sverige.
Kontorist: Javisst, jag stämplar in dig här i husboken. Sådär, nu bor du på Phuket. Sen ville du ha personbevis - det kan jag inte ge dig.
Ging: Förlåt?!
Kontorist: Eftersom du just flyttat kan jag inte ge dig ett personbevis. Du måste ha bott här i sex månader innan jag kan utfärda sånt. Du kan höra med Bangkok där du var skriven innan - men du har ju flyttat så det går nog inte.
Ging: Men snälla nån, du flyttade mig NU. Varför informerade du inte om personbeviset innan du flyttade mig?
Kontorist: Du sa’ flytta mig till Phuket först! Jag kan inget göra, Varsågod nästa!
Ging ringer i förtvivlan sin släkt i Bangkok som i sin tur besöker huvudkontoret för dylika förfrågningar. Därefter skickas Ging tillbaka till kommunkontoret med uppmaningen: tala med fru X och hälsa från mig, herr Y i Bangkok. Damen i fråga är kontoristens totala motsats. Hon gratulerar oss till vårt förestående giftermål och beklagar att vi råkade ut för den dam vi gjorde. Kontoristen i fråga gillar makt - framförallt att missbruka den!
Fru X löste problemet galant, hon och vår byhövding i Ban Sayoarn garanterade Gings civilstånd och därmed fick vi de papper vi behövde. Nu ska vi registrera vårt äktenskap i Thailand och var till samma kontor för att kolla vilka papper som behövs. Tack och lov jobbade fru X, hade skräcködlan från i våras varit där hade jag vänt på klacken och gått ut igen.
Är inte orkidéerna fina? Det är ett urval av de som hänger i vårt träd. Tyckte det behövdes lite blomsterfägring för att lätta upp berättelsen om elaka kontoristen.
Nyfiken i en strut, dvs jag, skulle vilja veta var DU trivs bäst i Thailand! För mig är det svårt att välja - det finns många mysiga, roliga och sköna ställen i landet.

Idag är jag jätteglad och skitförbannad - på samma gång! Glad för att svensk-thailändska Saving och Tim är på besök. Arg på alla dumma lastbilschaufförer som skapar lervälling utanför huset.
Den svenska party- och musikälskar-kvartetten Mister Tom, Kalle, Johan och jag for i hyrd bil och lugn takt norrut. Nudlar med kyckling intogs på en resturang där utsikten var bättre än maten, en timme senare möttes vi av Ging vid Khao Lak Inn.
"Älskling, jag tänkte ge dig en valp så du slipper känna dig ensam" säger Ging på telefonen. Ge MIG en hundvalp? Förklaringen låter inte vänta på sig: "men du behöver inte ta hand om den om du inte vill - jag kan ha honom här!" Ööööh - jaha - det var verkligen för min skull...

Det är svårt att göra ingenting - men den här veckan lyckades jag över förväntan. Har varit i Khao Lak hos Ging i fyra dagar. Har badat, tagit massage, läst och gjort noll och ingenting. Har även suttit och glott ut i regnet, för regnat har det. En skur här och en skur där - Samui-väder kallar Ging det. Han bodde på Koh Samui tidigare och tycker att vädret på ön ofta var mer än lovligt växlande. Jag hade lätt slöat vidare ett tag men det finns kryss som pockar på att bli byggda, så Ging skjutsade hem mig tidigt i morse.

Under över alla under - jag har badat i havet! Idag sken solen och äntligen kände jag att jag verkligen ville bada. Åkte ner till Nai Harn på eftermiddagen, och va’ skönt det var att bara flyta runt! Och ligga på min strandmatta - ja, jag protesterar lite för mig själv och i tysthet mot solstols-prisökningen...
Ikväll tittade jag på Pistvakt - och blev ledsen! Jag älskar tv-serien och har tittat på den ett antal gånger. Men i filmen är gamm’pojkarna bara tragiska eller också är jag är fjant-soft och humörlös.
-Jag har blivit jättebrun - usch - det är inge’ fint alls! Ging ringer från Khao Lak där allt är bra förutom det där med solbrännan. Så fort han sticker ut näsan blir han brun som mörk choklad. Jättevackert tycker jag som älskar choklad men han skulle helst vilja likna mjölk!
Det finns ett land som ropar till mig - varför kan inte jag vara som andra människor och samla på frimärken eller trädgårdstomtar? Men nej, jag vill ha mark, hus och trädgård. Det är ju så kul att rita hus och planera och drömma. Vi har redan köpt en liten tomt bredvid vårt hus men det finns en till liten bit jag vill ha. Ging är en bra äkta man som säger ja och amen åt de flesta av mina idéer. Så - kanske blir det en liten landbit till.
Grannen tittar stint på mig, pekar med hela handen och säger: Dö, dö! Om vi inte nyss anställt honom som trädgårdsmästare skulle jag bli orolig... han har aldrig sagt ett ord engelska förr. Men nu har han lärt sig några uttryck han behöver för att jobba extra hos falangen Maleé. Detta har han provat på mig idag: must cut, no light och die. Jag förstår hans åsikter - trädgården måste klippas ner, det är för mycket växter för att de ska må bra.