Bakgrund till det politiska läget i Thailand

Kort (hm, nåja), extremt förenklad bekrivning om varför det är som det är i Bangkok och Thailand: Demokrati infördes genom kupp 1932 men den demokratin var i realiteten ett militärstyre under lång tid. De senaste 30 - 40 åren har det har svajat fram och tillbaka mellan folkvalda regeringar och militärstyre. Kuppen 2006 resulterade i militärt styre i över ett år, före det hade landet haft civila regeringar sedan 1992.

2001 vann Thaksins parti en jordskredsseger. Det var hans parti som kom till makten, men Thaksin var, och är, så dominerande att man lika gärna kan säga att han personligen vann. De vann till stor del på grund av att deras populistiska politik vände sig till de fattiga medborgarna. De hade aldrig förut fått varit med i leken, så Thaksin blev enormt populär i dessa kretsar. Hans parti vann även nästa val, men 2006 beslöt han att sälja sitt telecomföretag till Singapore. Det var början till hans fall. Företaget såldes med jättevinst och de lyckades utnyttja systemet så till den milda grad att de knappt betalade någon skatt alls.

Då vaknade medel- och överklassen, framförallt i Bangkok och "de gula" började demonstrera. De ansåg att Thaksin var korrumperad och att regeringen inte alls brydde sig om folket utan bara försökte sko sig själva. De ansåg även att han inte visade respekt för kungahuset. Efter många och långa demonstrationer och mycket om och men genomfördes en militärkupp i september 2006 då Thaksin inte var i landet.

Nyval hölls 2007, Thaksins vänner vann. Krisen blev inte bättre, allt gick i stå. Protesterna växer under lång tid och vid slutet 2008 ockuperar dom gula både regeringsbyggnader och flygplatser. Man gör det för att tvinga bort den röda regeringen, Thaksins förtrogna, och stoppa korruptionen. De röda faller som dominobrickor, en avsattes för att han lagade mat på TV, andra låstes ute efter att dömts för valfusk. Nu fanns det ingen regering alls. December 2008 får demokraten Abhisit uppdraget att leda en ny regering i det ostabila landet. Han blir utnämnd, inte vald i val. De röda demonstrerar hejvilt och anser sig överkörda. Under våren 2009 urartar demonstrationerna till rena slagsmålet och Songkran blev blodröd. Demonstrationerna resulterade i ingenting - förutom arresteringar av de röda ledarna.

Varför är då de röda så arga? Vad vill dom uppnå med denna demonstration?
Ilskan riktar sig mot det elitistiska samhället. De röda anser att deras representanter inte har en chans. De puttas ut ur regeringar, avsätts och arresteras. Med demonstrationen vill de tvinga fram ett nyval. De vill att de gulas ledare ska ställas till svars för flygplatsockupationen och förstörelsen av regeringsbyggnaden. De vill även visa sitt stöd för Thaksin som nyss blev av med 46 miljarder kronor, han dömdes för maktmissbruk för några veckor sedan.

De gula då? De anser att de röda är Thaksins marionetter som inte arbetar för folket utan för klirr i den egna kassan. De vill ha bort alla populistiska politiker, de är rädda för att de röda ger Thaksin amnesti (han är dömd till 2 års fängelse för att hjälpt sin hustru köpa attraktiva fastigheter till underpris) om de kommer till makten igen. De gula vill stoppa kommersiella politiker och de vill även till viss del ha tillbaka det gamla Thailand, ett Thailand som jag tror inte längre finns. Guava uttryckte det bäst när han skrev: Thaksin öppnade pandora låda. Tyvärr är bloggen stängd så du kan inte läsa inlägget. För trots att inlägget skrevs i december 2008 är det i mina ögon fortfarande en av de bästa sammanfattningar om gula och röda som skrivits.

Ni får ursäkta att inlägget är så grovt generaliserande men det blir så långt annars. Här ser ni var de röda kommer att demonstrera i helgen. Var beredd på, i bästa fall, trafikstockningar - i värsta fall blodiga sammandrabbningar. Kartan är lånad från The Nation. Jag återkommer om varför jag är orolig, för jag är mer oroad av denna demonstration än jag varit på mycket länge.