Gryningen och vi kom samtidigt till Ban Krut. Vi åkte inte direkt efter kyckling-middagen, vi åkte natten efter! Precis som dagen innan fortsatte verkmästaren att ringa och säga: "ojojoj va svårt det var, vi behöver en liiiiten stund till på oss, men vi är nästan klara!" varje timme.Till lunch åkte styvsystern till verkstaden och satte sig där för att stressa dom, det fungerade inte. Sen blev allt ett tappa-ansiktet-fall. Den som rekommenderat stället tappade ansiktet. Det var en släkting som samlade på klassiska bilar som tyckte dom var duktiga. Vår Max är inte klassisk!
Verkmästaren tappade ansiktet eftersom han egentligen inte kunde med moderna bilar och körde en thai... han började säga att vår bil hade fel både här och där och det var inte hans fel att det tog tid. Det var inget fel på bilen förutom en koppling som behövdes justeras - åtminstone inte förrän Max rullade in till verksta’n!
Ging, Gunbritt och jag bara suckade, åt nudlar och väntade. Vid midnatt ringde de och sa; nu kan ni komma - snart klar! Vi rullade iväg klockan ett på natten. Under resan söderut märkte vi att de kapat vattenledningen till vindrutetorkarna, hastighetsmätaren var död och en del av inredningen vid förarsätet glappade - där fattades en skruv.
Verkmästaren behövde nog skruven - han hade definitivt en lös! Håhåjaja - när vi väl kom till Ban Krut och vårt hotell, fnittrade tjejen och sa’: Smaklig måltid, ni kommer precis till frukost!
Jösses vilka vedermödor! Det lär väl dröja innan ni vågar er iväg på en semester igen. Hoppas ni har det skönt i Phuket nu i alla fall. Visst är det märkligt det där att förlora ansiktet. Vi märker det i vårt område om någon av trädgårdspersonalen hackar av vatten- och elledningar vilket händer då och då. ALDRIG att någon skulle erkänna. Nej, då mörkar man hellre så att vi får hitta felet själva. Det är så fjärran från hur man själv agerar så man har lite svårt att förstå. Fast de är ju så rara och vi är väl skitkonstiga i deras tycke....
SvaraRaderaVilka äventyr!
SvaraRaderaDen som har rest har alltid något att berätta, det har ni! Det på minner mej om att jag ha bytt lameller på Cacka Israelssons bil i min ungdom (hur stavar han namnet?)i Motala sent en kväll han hade liknande problem som ni men det fixade vi han fick bilen levererad till hotellet "Statt" i Motala morgonen efter där han bodde.
Lotta Ö: nejdå, vi avskräcks inte från fortsatt semestrande ;-) Tappa-ansiktet-problematiken kan driva en till vansinne ibland. Naturligtvis har ingen anställd hackat sönder en ledning, det är fömodligen du som varit ute på natten och förstört... Vojne vojne.
SvaraRaderaHär hade vi byggare som påstod att vi hade stoppat papper i en vattenledning (när vi var i Sverige) eftersom de inte kunde erkänna att de gjort fel!
Pella, va bra - då vet vi! Nästa gång vi får bilproblem åker vi till Motala! Det går förmodligen fortare även om man räknar med resan från Thailand ;-)
Cacka kan inte jag stava till heller