Lata dagar i Khao Lak

Det är svårt att göra ingenting - men den här veckan lyckades jag över förväntan. Har varit i Khao Lak hos Ging i fyra dagar. Har badat, tagit massage, läst och gjort noll och ingenting. Har även suttit och glott ut i regnet, för regnat har det. En skur här och en skur där - Samui-väder kallar Ging det. Han bodde på Koh Samui tidigare och tycker att vädret på ön ofta var mer än lovligt växlande. Jag hade lätt slöat vidare ett tag men det finns kryss som pockar på att bli byggda, så Ging skjutsade hem mig tidigt i morse.

Jag har naturligtvis varit på Happy Snapper och lyssnat på bandet Ging jobbar i: The Snapper Brothers. Sällan man hör ett band som låter samspelta efter bara en vecka - men det gör dom! Det märks att musikerna själva har kul, det smittar av sig på publiken.

Eftersom säsongen bara startat har det inte varit så mycket folk. Men igår var det i stort sett fullsatt och allihopa dansade glatt runt - även jag! Jättekul! Annat kul är en av de få låtar gitarristen sjunger. Känner du till Doorslåten Roadhouse Blues? Den startar: Keep your eyes on the road, your hands upon the wheel. Hans engelska är inte helt bra, han sjunger: Keep your eyes on the road, head upon the wall! Vilken bra bilförare han måste vara! Det är så fel att det blir roligt - har inte haft hjärta att tala om för honom hur fel det är.

Ging trivs superbra. Han, gitarristen och sångaren har varsina lägenheter i Bang Niang, norr om Nang Thong. Det är lugnt och fridfullt och det finns både 7/11 och små hål-i-väggen-restauranger med bra mat bredvid. Men för mig som är mer turist så är Nang Thong betydligt trevligare. Bang Niang är inte klart än. Min massös sa: "dom är rikare i Nang Thong, så dom kan bygga snabbare". Det stämmer säkert, stranden är ljuvlig, men annars liknar resten mest en byggarbetsplats. Jag ska skriva ihop en riktig rapport från Bang Niang och Pakarang inom ett par dagar till hemsidan.