Spöken och spikmattor

Strax före halloween flög ett spöke fel - och hamnade i vårt modem! De var full signal överallt men ingen kom ut på nätet utom jag som glatt surfade runt. Teknikern anlände med ett lätt roat leende på läpparna. Han hade minsann nyss gått igenom vårt trådlösa nät - han trodde att vi inte visste hur vi kopplade upp oss.

När han slog på sin dator ersattes det belåtna flinet av: What? What! Modemet var schizofrent - det hade två nät i sig... men inget av dom kom någon ut på (förutom jag). Tre timmar senare, efter en mängd "What?!" och "Oh my god" fick han det att funka. Två dagar senare hoppade spöket in i fyra timmar igen och stoppade kontakten med omvärlden för att försvinna vidare när vi helt sonika bytte ut utrustningen!

Inatt trodde jag att spöket kom på återbesök. Ging var och spelade, jag sov i sovrummet och hundarna i vardagsrummet när jag vaknade av att någon bankade på bakdörren. På bakdörren! Vi har låsta portar och hög mur runt oss!Jag for ut som en krigisk amason, men det fanns ingen där. Jag ropade ett tyst hallåååååå för vid det laget hade jag blivit lite darrig... men där fanns ingenting, inte ens hundarna skällde.

Just det, inte ens hundarna skällde, det var då jag kom på att Jack gärna ligger innanför bakdörren. Jag gick in med Jack i hälarna och kollade: "vifta på svansen sötnos"... när han snällt lagt sig vid bakdörren och började vifta på svansen dunkade det rejält i bakdörren! Så det var Jack som spökade för matte!

Spikmattan är jättebra för mig för att få igång blodcirkulationen för att armen ska läka bättre. Men numer måste jag gömma den. Jack har fattat tycke för spikmattan och tycker det är jättetrevligt att matte köpt en sån bra och rationell tandpetare!