lördag, november 17, 2007

Två bord, åtta stolar och en hund!

När Ging var för att kollade våra bord till Maleé Garden träffade han Mai. På snickeriverkstaden finns många hundar, alla från samma familj. Där finns både mor och mormor till Mai. Där finns också ett flertal kusiner och syskon.

Mai är en fyra månaders blyg kille, som verkar vara besläktad med Ferdinand. Han trivs med att vara själv och han är inte det minsta förtjust i att slåss. De andra hundarna i gänget mobbade honom! Ägaren blev jätteglad när han såg va’ Ging var gullig med Mai och erbjöd honom på stående fot att få hunden i fråga.

Sagt och gjort, så nu har vi en otroligt cool vovve. Tyvärr har jag stora problem med uttalet av ordet Mai (trä). Det finns fem olika mai, alla med olika tonlägen - säger man fel betyder det helt andra saker. Jag hittar aldrig rätt läge - så
jag kallar honom Mike!

Om ni undrar vad som hände med Mommem som adopterade oss -
han hittade tydligen ett nytt dagis. Han kommer och hälsar ibland, men han är inte här speciellt ofta och inte speciellt länge heller.

9 kommentarer:

  1. Grattis till tillökningen i familjen. Vansinnigt söt, men vem brås han egentligen på? ;-)

    SvaraRadera
  2. Ja han är sanslöst söt och sååå försiktig. Undrar om han kommer att bli en bra vakthund... tror nog att vi får skydda honom ;-)

    Vem han brås på vet man inte, men om man kollar in matte och husse är han betydligt mer lik husse till sättet :)

    SvaraRadera
  3. Så söt:) Jag vill också ha en hund, fast det är ju lite svårt nu;)

    SvaraRadera
  4. Grattis han ser väldigt
    trevlig ut.

    SvaraRadera
  5. Sandra, vi har tur nog att Gings pappa kommer att bo här nästa lågsäsong - så han kan ta hand om Mai(ke).

    Mai(ke) fortsätter att visa framfötterna som vakthund... idag kom främling till gården - Mai(ke) sprang och gömde sig .-D

    RM - Han ÄR trevlig! Jag gillar honom skarpt!

    SvaraRadera
  6. Men va roligt att ni har blivit med vovve igen! Och så söt han är,
    urgullig vovve som det säkert kommer slösas med kärlek på :-)

    SvaraRadera
  7. Tycker Mike är bäst - det heter nämligen min man (och han är minst lika jättetrevlig som jag själv ;-) ).
    Söta är de också - båda två.

    SvaraRadera
  8. Då kanske Mike får träffa Mike i vinter!

    SvaraRadera